Att det kan vara....

...så dystert ute, men så glatt i det inre :)
Lunch med Marie är alltid lika roligt. Synd vi träffas så sällan men det känns ändå som det va igår.
Nu snart ska det packas på släpvagn och sen förhoppningsvis åka innan kl tre, men eftersom jag känner min mamma så är vi nog inte iväg förrän fyra. Jag har då inte ärvt det av henne....Säger man att man ska åka en tid, då åker jag den tiden :) Hahha.
En helg i Borga innebär mycket dö tid och bara vara. Vilket jag gillar. Jag kan nog sitta en halv dag och lösa korsord och lyssna på radion, eller sticka.
Imorrn börjar det......SÅ MYCKET BÄTTRE! Lördagarna är räddade! Haha!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0